Publicerad: 2010-06-17 08:40
Det här med vem som ska göra vad och när är säkerligen en klurig fråga i alla familjer. I vår familj har det fallit sig ganska naturligt att jag sköter både hushåll och barn, Eric jobbar ju.
Tidigare har jag inte sett det på något annat sätt än just så. Eric jobbar på sitt jobb, han måste vara utvilad och få sova hela natten. Han har inte sagt emot. Han har snarare utnyttjat situationen och använt frasen "Men älskling jag jobbar ju" som något slags frikort till att slippa annat. Jag har känt mig så dum som har gått på det här elendet i snart 6 månader!

Filippa har varit alldeles fantastisk och det är inte många sömnlösa nätter jag haft under detta halvår. Men när det väl varit så att hon krånglat på natten har jag varit där snabb som en vessla. Jag har klivit upp och tagit ut henne från sovrummet fort som bara den för att inte Eric ska vakna. Ni vet, han ska ju till jobbet. Jag har fått henne att somna om igen i vardagsrummet och sedan försiktigt burit henne in till sin säng.
Nu har det varit två nätter i rad som varit riktigt jobbiga. Filippa har vaknat och varit pigg vid alldeles orimliga tidspunkter. Hon ligger och skrattar, stoltserar med att hon lärt sig klappa händerna och vill absolut inte varken äta eller sova. Hon vill helt enkelt bara leka. Jag själv är inte lika road efter två timmars sömn och ett uppehåll på 4 timmar för att sitta och vagga sängen i hopp om att hon snart somnar.
Hade detta varit för några veckor sedan hade jag gått upp. Jag hade burit ut henne till vardagsrummet och låtit henne leka tills hon somnar av ren utmattning. Då hade jag försiktigt smugit in i sovrummet igen och själv somnat om. Nu sitter jag istället som en zombie på sängkanten, vaggar sängen så att jag själv somnar, vaknar när huvudet faller ner och så sitter jag, i flera timmar. Jag orkar inte ens hyscha längre för att hon inte ska skratta så högt. Vi kan ju faktiskt råka väcka han som ska jobba.

Varför i hela fridens namn är det så? Varför är det den som jobbar på ett "riktigt" jobb som ska få sova alla nätter? Vad är det för slags frikort dom har? Egentligen borde det ju rimligtvis faktiskt vara tvärt om. Jag kan ju inte sova under dagen som de flesta killar verkar tro. Jag måste vara utomhus med mitt barn, se till att hon får frisk luft i sina små lungor, se till att hon träffar andra barn som hon kan leka med, jag måste storhandla, laga mat, städa, diska, tvätta, och någonstans här emellan ska jag hinna ta hand om mig själv också. En dusch, borsta tänderna, klä på mig kläder och faktiskt äta mat också. När i hela fridens namn finns det tid till att sova?
Eric däremot. Det är inte så att han jobbar som busschaufför och måste vara pigg och alert hela dagarna för annars är det ren livsfara. Han kan ju vara på krogen en halv natt utan att klaga dagen efter. Han åker dessutom både buss och tunnelbana till jobbet vilket ger honom två extra tillfällen att få slumra till lite. Väl på jobbet sitter han ju bara på samma stol hela dagen. Hur jobbigt kan det vara?

Ja ni hör ju själva vem det är som behöver få sova här. Tänk att jag låtit mig luras så länge. Att jag inte sett hans smarta plan tidigare. Men nu är det slut. Jag var smartare, men fortfarande för snäll. Imorse fick han gå upp med Filippa halv åtta. Jag hade inte hjärta att väcka honom tidigare. Jag hade hoppats på att få sova någon timme till men det gick inte.

Istället låg jag där i sängen, alldeles ensam och log för mig själv. Jag lyssnade till deras röster utanför. Eric tror att Filippa fortfarande är nyfödd. han tror att hon ligger kvar där man lagt henne. Jag hör hur han lägger henne på hennes matta för att sedan gå in i badrummet och hämta tandborsten. När han kommer tillbaka ut säger han förvånat "Men lilla gumman vad gör du där borta? Du ska vara på din matta" så lyfter han tillbaka henne och så håller det på. Det dröjer inte länge före han smyger in igen. Han lägger Filippa bredvid mig på sängen och säger försiktigt att han måste göra sig iordning för att gå till jobbet.
Jag och Filippa tittar på varandra med trötta ögon. Vi ler mot varandra, gnuggar våra näsor ihop och borrar in oss under täcket. Det är då jag inser att det faktiskt inte alls är jag som är lurad. Jag vill inte byta med någon människa i hela världen. Tänk vilken tråkig vardag. Att bara sitta på samma stol precis hela dagen. Det minsta jag kan ge honom är sömn på natten...

Puss & Kram!
/M.


På bilden. Trötta men lyckliga tjejer...

Kommentar

Från: mammy81
Tid: 1276931337
hej igen ;) måste bara säga att när vår Cajsa var liten så tog jag oxå hand om barn o hushåll eftersom min sambo jobbade, men på helgerna fick han vackert vara med o hjälpa till både på natt o dag tid.. Nu hjälps vi åt med allting trots att jag faktiskt är arbetssökande ;) men vi har v arje lördag då vi har städag eftersom vi alla är hemma då, vi städar hela lgh TILLSAMMANS både vuxna o barn och det funkar här hos oss :) kanske kan va ide att prova på det ;) kram mammy

Från: Dandrew
Tid: 1276778582
Syns du skulle prøve å la henne bli liggende og IKKE ta henne opp,får hun den vanen ,blir det mye verre,TRO MEG og det er ingenm tjent med.Kram dandrew. ps.du må også ha søvn som skal være opplagt til å ta deg av gullungen vår:))Lennart kan kjåpe seg \" SOV I RO\":)

Från: mammy81
Tid: 1276774422
hoppas du njöt riktigt mycket av din egentid trots att du inte fick sova :) kram mammy81
Swedish Norwegian Danmark